Dag fem pass två

Vi hade fått veta att till v. 15 ska vi ta med två bilder som är besläktade men kommer från två olika genre. Bilderna skulle helst komma spontant, t.ex en reklambilder och en oljemålningsbil el dylikt.

Fast man läser mer och mer och i och med det lägger märke till fler och fler bilder så fastnade jag inte för någonting. Eller rättare sagt; jag fastnade för saker men valde att lägga in de bilderna i våra diskussionstrådar på it´s learning.

Men för en tid sedan blev jag fascinerad för en tid sedan när konstnären Elisabeth Ohlson Wallin bild Kungamiddagen och associerar den starkt till Roy Anderssons bild med bordsduken i Du levande, när de drar undan duken så visar det sig ett hakkors. 

Jag känner att jag har börjat tänka mycket mer på vad som vill förmedlas med en bild än vad jag gjort tidigare och hur mycket som sopas under mattan i det vi vill visa upp. Vad står bakom reklam affischerna vi ser, vem är avsändaren och vem den tänkta mottagaren. 

Då går Elisabeth ut och ber om ursäkt om hon kränkt drottning Sylvia eller kungafamiljen samtidigt berättar hon att hon blivit inspirerad av Roy Anderssons scen med bordsduken i Du levande. Även om det då kanske inte är så konstigt att jag associerade till samma scen så känns det inte längre så lockande att ta med bilderna in på Lärarhögskolan.

Tillbaka på ruta ett kommer jag att tänka Kristina Alexanderssons bilder på Star Wars. Jag väljer låta mig inspireras av henne och väljer till sist hennes bild Caring is Sharing som jag i mångt och mycket visar samma värme och kärlek som i de flesta bilder som härrör från Madonnan och barnet och väljer en av tusen som finns på google.

När vi då får fortsättningen på uppgiften inne på lärarhögskolan känner jag genast att jag valt helt fel bilder. Vi ska på något sätt föra samma bilderna eller känslan av bilderna till en. Jag upplever att mina bilder är alldeles för lika och vill helt lämna dem och mer gå på känslan jag får av bilderna som är värme och kärlek. Jag tänker mig att skapa hjärtan i brand på något sätt. Hjärtan som brinner för varandra. 

Läraren tycker dock att det är lite enkelt eller självklart att välja hjärtan och ber mig tänka en gång till. Jag börjar spåna på var man känner värme och gemenskap och tänker först på lägerbål men sedan far tankarna iväg och det blir mer kärleken till ett lag och gemenskapen i det. Jag vill dock behålla känslan av det stora och det lilla i bilden och väljer att göra en tydligt hemmapublik och ett mindre bortapublik. Är kärleken till laget mindre för att det är färre som hejar?

Men jag kan inte påstå att jag är nöjd med min bild och på väg hem tänker jag vidare kring varför det var fel eller för enkelt att välja hjärtan. I diskussion med Eva funderar vi vidare på om det var min egen osäkerhet som fick mig att inte ta strid för min ursprungliga tanke. Var den här bilden egentligen svårare, mer utvecklande eller mindre självklar än de två hjärtan jag först ville göra och jag tänker på s. 11 i Möten med bilder, det handlar om makt; "vem har tolkningsföreträde och makten att formulera hur någon eller något ska representeras".

Vad var det som gjorde att jag inte tog den makten? Intressanta tankar att ha med sig när man själv är den som ska leda en grupp genom en uppgift och utmana dem.